Välfärden och Stornorrland (april 2016)

Vid tisdagens SKL seminarium ”Regionbildning för framtidens utmaningar” så kom det sist nämnda att väldigt mycket handla om sjukvården. Det är svårt trots föredragshållarnas försök att koppla ihop att en förbättring av sjukvården har som förutsättning att en region Stornorrland bildas av de fyra nordligaste landstingen inkl. Jämtland Härjedalen. Den på de flesta håll underfinansierade framförallt specialistsjukvården torde endast komma på fötter genom mera statliga pengar. En vård på lika villkor torde också främst garanteras genom att staten även övertar huvudmannaskapet för den vården.
De förväntningar som landets befolkning har på en framdeles bättre välfärd enligt föredragshållarna menade man var ett argument för större regioner. Det är nog för de flesta svårt att begripa att större regioner automatiskt skulle leda till både mer resurser och effektivare vård. De större regionerna ansågs också underlätta att minska antalet akutsjukhus. Man kan undra vad befolkningen i Ådalen tycker om det? Förväntningarna på mer välfärd kanske kan underlätta en högre skattefinansiering av sjukvården? Vi vill ju gärna ta del av möjligheterna att trots sjukdom ta del av den höjda medellivslängden.
Det poängterades också hur viktig en fungerande välfärd är för företagandet och näringslivsutvecklingen. Åtminstone i Ådalen tycks man också upptäckt det. För vem vill etablera företag där sjukvården dräneras? Företagare i publiken undrade också varför man inte tar deras synpunkter på allvar när man pekar på att ett Stornorrland inte torde gynna den regionala utvecklingen i Jämtland Härjedalen. Vem tror på allvar att vårt behov av kommunikationer mot huvudstaden, södra Sverige, Europa och världen i forma av en modernisering av stambanan kommer att prioriteras före ett byggande av norrbotniabanan. Av en region Stornorrlands politiker? Det är väl inte så jättekonstigt att motståndet är stort från länets näringsliv mot ett Stornorrland även om AnnSofie Andersson undrar över detta? Hon borde vara mer bekymrad över Östersunds utveckling i den eventuella storregionen. Det är väl ingen som på fullt allvar tror att staden kommer att fortsätta att vara residensstad och huvudort i ett Stornorrland!
Betoningen på seminariet av starka arbetsmarknadsregioner som ett argument för ett Stornorrland är en annan underlighet i framställningen. De fyra nordligaste länen är ju inte en enda arbetsmarknadsregion (och tur är väl det). Man pekade också på att myndigheter, som vägverket, polisen m fl och stora företag minsann hade regionaliserat sig till fem, sex eller möjligen sju regioner. Det man tycks glömma bort i jämförelsen är att dessa inte är demokratiska organisationer som kommuner och landsting. Även om begreppet folkvald regionalisering förekom så är det svårt att upptäcka det folkvalda i den pågående processen för en ny regionindelning. Vi får hoppas att Härjedalens kommuns mod och initiativ att skriftligt framföra sin kommuns enhälliga syn på att gå söderut kommer att löna sig. Om så kanske man ska flytta dit blev den spontana funderingen efter dagens övning på Gamla Teatern.