Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Man kan inte beskylla Östersunds kommun att vara särskild transparent vad gäller hanteringen av vad som vad som tilldrar sig i Rådhus AB och Östersundshem. Några protokoll finns inte att finna på kommunens hemsida trots de offentlighetsregler som även gäller kommunala bolag och i synnerhet helägda bolag. Inte heller på varken kommunens eller Österundshems hemsida framgår när bolagsstämman i Östersundshem skulle genomföras. Här finns uppenbart ytterligare ett jobb för kommunens välbemannade kommunikationsavdelning.
AnnSofie Andersson som av KF (kommunfullmäktige) 2015 utsågs till ombud till mandatperiodens bolagsstämmor i Östersundshem bemyndigades av KF den 26 april att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 2017. Eftersom aktiebolagslagen föreskriver att det är ansvarsfrihet för både styrelsen och VD som ska behandlas på bolagsstämma så får väl KF bemyndigande betraktas som ofullständigt då det inte omfattade VD. Om vi nu ska begåvas med ytterligare kommunala bolag på fastighetssidan så kanske också kompetens och rutiner kring bolagshantering ska fräschas upp.
Nu gjorde token som galningen sa som man brukar uttrycka det. Ombudet AnnSofie Andersson beviljade Östersundshems styrelse ansvarsfrihet. Ansvarsfrihet för VD behandlades således inte varför man kan ifrågasätta bolagsstämmans giltighet.
Med tanke på de händelser som rullats upp sedan april med förundersökningen mot Östersundshems förre VD (för vilken ansvarsfrihetsfrågan skull ha behandlats), den internutredning som den tillförordnade VD satt igång och där det uppenbart vid bolagsstämman fanns preliminära resultat trots att den inte var riktigt slutförd, så borde ett kompetent ombud ha använt sig av de möjligheter till inbromsning som aktiebolagslagen erbjuder. Det kanske dock var viktigare att se till att politiska partikamrater i styrelsen med ordföranden Tord Andnor i spetsen, med särskilt ansvar, snarast fick ansvarsfrihet?
Oavsett KF bemyndigande så borde ombudet AnnSofie Andersson åberopat aktiebolagslagens möjlighet till s. k. ”fortsatt bolagsstämma” vilket hade gett 4 till 8 veckors frist att avvakta internutredningens slutförande, att bolagets revisor hade getts möjlighet att om behövligt komplettera sin granskning och revisionsberättelse och kanske hade den förundersökning som pågår mot förre VD också hunnit slutföras. Underlag som jag tror alla andra än AnnSofie Andersson tycker borde föreligga vid ansvarsprövningen.
Nu riskerar kommunalrådets sittande på alltför många stolar och hennes handläggning att späda på politikerförakt och ifrågasättandet av politiker i bolagsstyrelser.

Annonser

Ann-Marie Johansson säger i en insändare i ÖP att regionens har en svag ekonomi och att den nuvarande regionledningen måste ta till åtgärder som inte är så populära. Sanningen är ju att socialdemokraternas nu alltför långa maktinnehav lett till att regionen står inför en ekonomisk kollaps. Hjälpen sedan 2015 från de moderater som leds av Christer Siwertsson har inte heller hjälpt. Prognoserna hittills är att årets ekonomiska underskott blir större än i fjol vilket då var 236 miljoner kronor, nettokostnadsökningen skenar och är nu över 7 procent, regionens egna pengar är slut och man lånar nu till driften av regionens sjukvård. Kan ekonomin bli svagare?
De åtgärder som Ann-Marie Johansson refererar till är fortsatt av typen plåster som inte stoppar pengaflödet och leder till en ekonomi med balans mellan intäkter och kostnader. Nu krävs det innovativ kirurgi för att regionen inte ska förblöda.
De innovativa åtgärder som behövs måste också vara av det slag som gör att personalen upplever att regionen är en attraktiv arbetsgivare och leder till att man tycker om att gå till jobbet. Inte försämringar av arbetstider, arbetsmiljö m m som retar upp medarbetarna. Vi liberaler arbetar nu tillsammans med övriga allianspartier med de lösningar på regionens problem som ska leda till att den ekonomiska utvecklingen vänder samtidigt som regionens medborgare ska tillförsäkras en sjukvård på lika villkor som landet i övrigt. Dessutom ska regionen bli den attraktiva och mönstergilla arbetsgivare som personalen har rätt att fordra.
Vi kommer således inför regionvalet att presentera konkreta lösningar av det slag som nyss nämnts och som vi hoppas ska resultera i att väljarna avslutar den socialdemokratiska hegemonin i landstinget/regionen. När vi stillat nyfikenheten hoppas jag att Er röst läggs på liberalerna, det säkra borgerliga alternativet.

Regionens politiska majoritet av socialdemokrater och moderater har bjudit in oppositionspartierna att komma med inspel till hjälp att rädda regionens ekonomi.

Såvitt vi liberaler uppfattat så bildades den nya majoriteten för att ta krafttag för att ändra på utvecklingen av regionens ekonomi. Vi har tyvärr inte sett så mycket av detta och så sent som vid månadsrapporten för årets två första månader så tycks den negativa utvecklingen bestå eller till och med ytterligare förvärras. Den ”nya” liksom den gamla politiska majoriteten verkar sakna det handlag som behövs för att ändra utvecklingen trots att man innehar de positioner i den politiska organisationen som ger rikligt med tid för att hantera situationen. Det framstår då inte så lite förmätet att uppfordra oppositionen inklusive de partier med minst förutsättningar att ägna sådan problemlösning tid. Det naturliga för majoriteten vore väl att avgå och låta en ännu nyare majoritet ta sig an problemen men vi får kanske vänta till 2019 för att en sådan situation ska vara för handen.

Från liberalernas sida anser vi att det behövs djärvare grepp för att vända utvecklingen av regionens ekonomi och verksamhet än de kortsiktiga och tveksamma åtgärder som majoriteten hittills åstadkommit. Vi kommer bland annat att föreslå att Östersunds kommun sänker sin kommunalskatt för att skapa utrymme för en skattehöjning av Region Jämtland Härjedalen. Vi anser att regionen bör ta upp den frågan med samtliga kommuner i regionen, d v s förhandla fram en skatteväxling till förmån för den regional verksamheten. Vidare har vi tidigare föreslagit att regionen i dialog med regionens kommuner ska ta täten för en kommunreform där Jämtland Härjedalen blir en kommun en region, d v s en kommunalorganisatorisk parallell till Gotland. Tillsamman torde dessa båda förslag vara tillräckliga för att få regionens ekonomi att blomstra.

Vi liberaler i Östersund anser att kommunen ska behålla friluftsområdet i Karlslund i sin ägo och bevara det för fritidsändamål och inte förtäta det med bostäder i enlighet med det initiativ som tagits av de kända skidåkarna Mattias Fredriksson och Emil Jönsson. Jag yrkade i Miljö- och samhällsnämnden därför på avslag till att detaljplanelägga det aktuella området för bostäder.
Området är olämpligt att förtäta med anledning av dess närhet till skidstadion, dess spårsystem samt till den förskola som använder området i sin verksamhet. I kommunen byggs bostäder, bland annat genom förtätning, på ett stort antal andra ställen varför ett bostadsbyggande på denna mark skulle medföra ett marginellt tillskott tillbostadsbyggande. Däremot medför det ett intrång i ett för staden centralt fritidsområde där kommunen tidigare inte ens medgivit idrottsföreningar att få bygga klubblokaler. Vi liksom bland annat föreningen Gamla Östersund framhåller att området är ett attraktivt, lättillgängligt och omtyckt rekreationsområde som det är angeläget att slå vakt om. En förtätning av bebyggelsen här är därför irrelevant i förhållande till att bevara fritidsområdet intakt. Området, förutom att bevaras för fritidsändamål, bör också utgöra markreserv för den intilliggande skidstadions utveckling.

Vi Liberaler menar att det går att Sverige kombinerar gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker med att vi bibehåller det alkoholpolitiska monopolet Systembolaget. Som munskänk är jag den förste att försvara att Systembolaget ska finnas kvar i nuvarande skepnad. Något alternativ som har samma höga servicenivå med tillgänglighet till hela bolagets sortiment av drycker var än du bor i Sverige går knappast att ordna. Det alkoholpolitiska värdet av Systembolaget är självklart och kommer inte att ens naggas i kanten av att Sverige skulle tillåta en begränsad gårdsförsäljning.
Vår stämma, landsmötet tog 2015, med anledning av en motion från mig, beslut om att partiet ska verka för att gårdsförsäljning ska tillåtas. I samband med Centerpartiets stämma debatterades frågan i Dagens Nyheter i september/oktober av ett antal f d ministrar med Göran Persson i spetsen. De gjorde sitt bästa för att få oss att tro att ett ja till gårdsförsäljning skulle äventyra Systembolagets existens. Av debatten inses lätt att de inte är trovärdiga. De statliga utredningar som man hänvisar till tycks närmast ha missuppfattat problematiken och vinklar frågan på ett sätt som gör att utredningarna framstår som beställningsverk av motståndarna till en gårdsförsäljning. Tyvärr led frågan om att tillåta gårdsförsäljning ett knappt nederlag på centerstämman.
Trots försök från vårt partis motståndare till gårdsförsäljning inför vårt stundande landsmöte kommande veckoslut står vår partistyrelse fast vid beslutet från förra landsmötet. Styrelsen menar att om det är möjligt att hitta en modell för gårdsförsäljning som inte äventyrar Systembolagets existens ska Liberalerna verka för att gårdsförsäljning blir tillåtet. Den modell som jag antydde i debatten 2015 var att en modell där volymer som får säljas till enskilda lagmässigt begränsas och att man använder den kommunala organisation som vi har i landet för utskänkningstillstånd och tillsyn även för gårdsförsäljning.
Den liberala partistyrelsen har också tagit fasta på den regionalpolitiska dimension som frågan om gårdsförsäljning har och konstaterar att ”antalet lokala och småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker ökar starkt. Många gårdsproducenter av bland annat vin, mikrobryggerier av öl och andra tillverkare bidrar till att den svenska produktionen är mycket mer diversifierad än tidigare och lokala producenter skapar arbetstillfällen lokalt”. I Jämtland är ju den utvecklingen redan ett faktum. Tillsammans med den övriga småskaliga matproduktion som bedrivs ute i bygderna här är dryckestillverkningen ett viktigt inslag i den besöksnäring som alltmer utgör vårt levebröd i Norrland. Därför är möjligheten till gårdsförsäljning en viktig pusselbit i samband med turistiska besök och dryckesprovningar hos producenterna.
Innovation, kreativitet behöver kombineras med vilja att hitta lösningar när det gäller den regionalpolitiska utvecklingen. Det är bara att hoppas att även övriga partier framdeles kan se möjligheterna i stället för hindren för att få till en ordning där vi vid sidan av Systembolaget i begränsad omfattning tillåter gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

Vid tisdagens SKL seminarium ”Regionbildning för framtidens utmaningar” så kom det sist nämnda att väldigt mycket handla om sjukvården. Det är svårt trots föredragshållarnas försök att koppla ihop att en förbättring av sjukvården har som förutsättning att en region Stornorrland bildas av de fyra nordligaste landstingen inkl. Jämtland Härjedalen. Den på de flesta håll underfinansierade framförallt specialistsjukvården torde endast komma på fötter genom mera statliga pengar. En vård på lika villkor torde också främst garanteras genom att staten även övertar huvudmannaskapet för den vården.
De förväntningar som landets befolkning har på en framdeles bättre välfärd enligt föredragshållarna menade man var ett argument för större regioner. Det är nog för de flesta svårt att begripa att större regioner automatiskt skulle leda till både mer resurser och effektivare vård. De större regionerna ansågs också underlätta att minska antalet akutsjukhus. Man kan undra vad befolkningen i Ådalen tycker om det? Förväntningarna på mer välfärd kanske kan underlätta en högre skattefinansiering av sjukvården? Vi vill ju gärna ta del av möjligheterna att trots sjukdom ta del av den höjda medellivslängden.
Det poängterades också hur viktig en fungerande välfärd är för företagandet och näringslivsutvecklingen. Åtminstone i Ådalen tycks man också upptäckt det. För vem vill etablera företag där sjukvården dräneras? Företagare i publiken undrade också varför man inte tar deras synpunkter på allvar när man pekar på att ett Stornorrland inte torde gynna den regionala utvecklingen i Jämtland Härjedalen. Vem tror på allvar att vårt behov av kommunikationer mot huvudstaden, södra Sverige, Europa och världen i forma av en modernisering av stambanan kommer att prioriteras före ett byggande av norrbotniabanan. Av en region Stornorrlands politiker? Det är väl inte så jättekonstigt att motståndet är stort från länets näringsliv mot ett Stornorrland även om AnnSofie Andersson undrar över detta? Hon borde vara mer bekymrad över Östersunds utveckling i den eventuella storregionen. Det är väl ingen som på fullt allvar tror att staden kommer att fortsätta att vara residensstad och huvudort i ett Stornorrland!
Betoningen på seminariet av starka arbetsmarknadsregioner som ett argument för ett Stornorrland är en annan underlighet i framställningen. De fyra nordligaste länen är ju inte en enda arbetsmarknadsregion (och tur är väl det). Man pekade också på att myndigheter, som vägverket, polisen m fl och stora företag minsann hade regionaliserat sig till fem, sex eller möjligen sju regioner. Det man tycks glömma bort i jämförelsen är att dessa inte är demokratiska organisationer som kommuner och landsting. Även om begreppet folkvald regionalisering förekom så är det svårt att upptäcka det folkvalda i den pågående processen för en ny regionindelning. Vi får hoppas att Härjedalens kommuns mod och initiativ att skriftligt framföra sin kommuns enhälliga syn på att gå söderut kommer att löna sig. Om så kanske man ska flytta dit blev den spontana funderingen efter dagens övning på Gamla Teatern.

Ska vi låta civilministern Ardalan (S)hekarabi bli en ny Axel Oxenstierna genom att klumpa ihop oss jämtar och härjedalingar med Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland till en ”Region Norr”.
Svaret är givetvis att vi inte ska låta oss luras att avveckla region Jämtland Härjedalen. Argumenten för att regionen ska bestå är lätta att hitta – till motsatsen är det svårt, för att inte säga omöjligt.
Om Jämtland Härjedalen försvinner in i ”Stornorrland” försvinner vi också ur statstiken, vi blir osynliga. Ännu mer osynliga blir vi när våra kollegor i de övriga län som är tänkt att ingå, prioriterar bort oss. De är ju röstmässigt större och starkare. I ett regionfullmäktige med exempelvis 149 ledamöter skulle Jämtland Härjedalen få 21 av dessa. Den representativa demokratin kommer således att bli så mycket mindre representativ. Risken är uppenbar att väljarna inte identifierar sig med den nya regionen vilket leder till lågt valdeltagande och demokratiskt haveri. Du får också långt till Din politiker om Du ens får någon!
Region Norr blir en otymplig koloss där det är svårt att träffas på grund av dåliga kommunikationer. Vi kommer att förbli ett stickspår från Sundsvall. Ingen tror väl på allvar att den nya regionen skulle prioritera stambanan eller våra vägar för att underlätta våra förbindelser med södra delarna av landet och möjligheterna att utveckla besöksnäringen. Kustlänen som blir majoriteten i ett stornorrland har anledning att prioritera andra delar av näringslivet.
Vem tror att bara för man ritar om regionkartan så blir sjukvården bättre (riskerar snarare att vårt sjukhus avlövas) och att ekonomin, skattebasen och den regionala utvecklingen automatiskt blir bättre? Förblir vi en egen region I Jämtland Härjedalen så bestämmer vi själv hur ekonomin, skatt, näringsliv o s v ska utvecklas.