Dyr hemgift för äktenskap med Västernorrland

Nu börjar det stå klart vilken hemgift som drabbar oss
jämtar och härjedalingar när landstingsmajoriteten med Robert Uitto i spetsen gifter
bort oss till ett omtvistligt äktenskap med Västernorrland. Det framgår av besluts-
underlaget till landstinget.

1. Vi får höjd skatt i Jämtland med 35-39 öre.
2. Vår röststyrka i landstings-/regionval devalveras till en
   tredjedel jämfört med dagens landsting eftersom västernorrlänningarna är
   ungefär dubbelt så många som vi.
3. Skatteutjämningen blir sämre per invånare eftersom de
   ytterligare 70 mkr vi beräknas få slås ihop med 100 mkr till Västernorrland.
   Det blir 460 kr per invånare i stället för 560 kr.
4. Östersund mister sin roll som regioncentra vilket
   naturligtvis har stor negativ betydelse för kommunens utveckling. Den flytt av
   institutioner och organisationer mot kusten som skett under senare år får
   bränsle att fortsätta. Länsstyrelsen blir nästa offer.
5. Befolkningen i Västernorrland förutses minska mycket mer
   än i Jämtland vilket torde ha stor betydelse för vart skattepengar läggs för
   att hindra den utvecklingen.
6. Våra järnvägsförbindelser till Stockholm kan förutses gå
   över Sundsvall i allt större utsträckning eftersom satsningar på stambanan (Atlantbanan)
   över Bollnäs-Ljusdal inte torde vara intressant för västernorrlänningarna framför
   ett dubbelspår mellan Sundsvall och Gävle.
7. De kraftigt ökande sjukvårdskostnaderna och den
   förhållandevis sämre ekonomin i landstinget Västernorrland torde leda till att
   rationaliseringar och besparingar drabbar oss hårdare i Jämtland än när vi
   ensamma bestämmer över vårt enda sjukhus och övriga sjukvård.
8. Jämtland- och Härjedalen som begrepp och varumärke kommer
   självklart att få svårare att synas om regionen heter MittSverige. Något som
   inte gagnar turism m m.

Förespråkarna för MittSverige ser likt en nyförälskad enbart äktenskapet
med Västernorrland i ett rosa skimmer av lycka och fördelar. Det sist nämnda
uttrycks dock i beslutsunderlaget till landstinget bara i övergripande och
generaliserande ord och floskler. Hur äktenskapet egentligen kommer att te sig
ska tydligen utredas först efter trolovningen (läs inriktningsbeslutet) som
eklateras den 15 november.

Folkpartiet i Östersund och Folkpartiets länsförbund har tagit ställning
för att Jämtland och Härjedalen likt Gotland ska vara en egen region. Nu har
länets moderater också redovisat tveksamhet till att redan år 2015 ingå
äktenskap med Västernorrland. Centerpartietr som brukar vara småskalighetens
och decentraliseringens försvarare ser däremot tydligen någon annan spännande form
som ingrediens i äktenskapet med kusten.

Det är mot bakgrund av uppräkningen ovan svårt att se hur indelningslagens krav ska kunna uppfyllas.
Den föreskriver att förändringar i landstinggränserna endast får göras om det
medför bestående fördelar för de som bor inom det landsting vars gränser
förändras. Det kan vara dags att vi som bor här nu ställer oss på barrikaderna
med samma upprördhet som franska bönder brukar visa när makthavarna inte läser
av vad folket vill.

Varför bär inte gubbarna burka?

Burka och Niqab är ett omslutande plagg med öppning endast för ögonen som syftar till att dölja kvinnans kropp när hon rör sig ute bland allmänheten. Liksom slöjan, som inte täcker ansiktet, så kommer burka och niqab ur synen på att kvinnan är underställd mannen och den hederskultur som har sin botten i islam. Plaggen är således symboler för denna kultur.

Nu är inte alla muslimer islamister, d v s fundamentalistiska utövare av islam. Tvärtom är de flesta muslimer lika sekulära som fleratalet svenskar som bekänner sig till kristendomen. I Sverige finns fundamentalistiska organisationer inom islam liksom det finns inom kristendomen. Sveriges Muslimska Förbund är ett sådant. När dessa fundamentalister säger sig representera alla muslimer är det lika befängt som att alla kristna skulle låta sig representeras av Livets Ord.

För oss i Folkpartiet är jämställdhet mellan könen och kvinnans frihet naturligtvis självklarheter som gör den islamistiska synen på kvinnan fullständigt oacceptabel. Genom invandringen och flyktingmottagningen har vi fått en stor grupp muslimer i Sverige. Sverigedemokraterna och andra främlingsfientliga partier försöker dock dra alla muslimer över en kam och stämpla dem som islamister i sin argumentation för en mindre generös invandringspolitik.

Vi behöver invandrare och den mångfald som de tillför det svenska samhället. Det kommer att uppenbaras än mer tydligt när den arbetskraftsbrist som står för dörren blir akut. I Jämtland kan vi knappast vända befolkningsutvecklingen utan en betydande invandring. Rannsakar vi oss själva så torde de flesta av oss dessutom vara invandrare om än sedan flera generationer bakåt i tiden.

Det är också självklart att vi har religionsfrihet i det här landet och att vi skall tillåta muslimer att ha moskéer. Vi måste emellertid lära oss skilja på religion och på de värden som vårt demokratiska statskick vilar på. Några Sverigedemokrater behövs inte för att stå upp för den kvinnosyn som vi anser att det svenska samhället skall omfattas av. Vi andra får sluta med att huka oss i rädsla av att bli kallade rasister och i stället bestämt avvisa krav som bejakar hederskultur och kvinnoförtryck, vare sig den kommer från de som säger sig företräda en viss religion, livsåskådning eller andra traditioner. Det är snarare omvänd rasism att inte stå upp mot förtryck av vare sig flickor, kvinnor eller andra medborgare.

Mot bakgrund främst av det hittills sagda kan vi inte tillåta att burka eller niqab används i offentliga yrken som exempelvis förskollärare, lärare, läkare o s v. Vi kan inte tolerera tvångsäktenskap eller att det anses som diskriminering när arbetsgivare kräver att en anställd skall handhälsa på kvinnliga medarbetare. Kommunpolitiker och rektorer i skolan, i Strömsund eller andra kommuner, måste bestämt hävda skolplikten och avvisa krav på att barn till muslimska föräldrar skall undantas från simundervisning, biologi, samhällskunskap, gymnastik etc med hänvisning till att islam förbjuder umgänge mellan flickor och pojkar på ett sätt som vi övriga anser som självklart och naturligt i vårt samhälle.

Fobi mot kärnkraft!

I Östersund debatterade vi häromdagen om vi skall bryta uran i första hand i Oviken i Jämtland. Debatten blev en uppvisning av lokala politikers kärnkraftsfobi. Osakliga och känslomässiga argument radades flitigt upp av motståndarna till kärnkraft och uranbrytning. En menade att gruvbrytningen skulle begåva Oviken med ett dike lika stort som mellan Östersund och Lund i Skåne. En annan försökte skrämmas med gamla bilder på Ranstad innan dagbrottet där återställdes men blev tillrättavisad av expertis i publiken som till skillnad från denne politiker hade besökt Ranstad. En tredje kopplade uranbrytningen till framställningen av kärnvapen.

På nationell nivå har vi konstaterat att kärnkraften behövs under lång tid framöver innan vi har hunnit ersätta den med alternativa energikällor. Vi har därför ett riksdagsbeslut om att landets tio gamla kärnkraftanläggningar skall kunna bytas ut mot nya. Kärnkraften behövs för framförallt för att vår elintensiva exportindustri skall kunna garanteras tillräckligt med el till rimliga priser. Kärnkraft är dessutom ett lika gynnsamt energislag som vindkraft när det gäller klimatpåverkan.

Det är mot den här bakgrunden som vi i Folkpartiet anser att uranbrytning skall kunna ske i Oviken eller på andra brytningsvärda ställen i Jämtland. Eftersom det är andra metaller, bland annat vanadin, molybden och nickel, som i första hand gör en eventuell gruvdrift lönsam blir det missvisande att tala om uranbrytning i stället för gruvbrytning. Uranet är mer en biprodukt vid brytningen av de övriga metallerna.

En gruvbrytning i Oviken skulle ge 300 – 400 långvariga arbetstillfällen. Något som länet och inte minst Bergs kommun behöver. Förutom investeringar för själva gruvdriften kommer det att behövas investeringar i vägar och annan infrastuktur som också ger arbetstillfällen. Vi pratar alltså här om värden för många miljarder kronor. Till detta kan läggas den moraliska aspekten, att vi själva bör bryta det uran som behövs i våra kärnkraftverk.

Självklart skall vi inte tillåta en gruvdrift som påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt. Vi har också idag en lagstiftning som kräver en miljöprövning så att detta säkerställs. Vårt län är i behov av alla goda idéer och initiativ för att utvecklas och inte avvecklas. En bättre strategi för våra lokala politiker tycker vi är att skaffa sig kunskap, i stället för att med ovederhäftig retorik säga nej till utvecklingsprojekt, så att man kan i förhandlingar kan ställa krav på gruvbolag, vindkraftsbolag och andra entreprenörer som innebär den egna kommunen och länet gagnas ekonomiskt samtidigt som vi värnar om värden som miljö och kulturarv.

Ointresse för Östersunds historia!?

I Föreningen Gamla Östersunds årsredovisning kan man läsa att föreningen 2009 fick 12 000 kr i bidrag från Östersunds kommun men fick betala 57 000 kr i hyra till kommunen för sina lokaler i Stadsmuseet, Ahlbergshallen. Skillnaden 45 000 kr får alltså föreningens medlemmar betala med sin medlemsavgift!

Många medlemmar lägger ned ett omfattande ideellt arbete på att dokumentera, sprida kunskap om och vårda Östersunds kommuns historia. Den nuvarande kommunledningens snikenhet och uppenbara ointresse för detta måste karaktäriseras som skandalöst och utgör ytterligare ett skäl för medborgarna att i höstens val byta ut konstellationen av socialdemokrater, vänster- och miljöpartister.

Många med Östersund jämförbara kommuner har ett stads- eller kommunmuseum och vårdar den egna kommunens historia både ömt och med betydligt större årliga summor. Ofta är stadsmuseerna organiserade inom kommunen eller så ger man bidrag till föreningar som driver  motsvarande museer. De ekonomiska förutsättningarna varierar naturligtvis men exempelvis Norrköpings kommun, som har ett kommunorganiserat stadsmuseum, har en budget för museet  på drygt 8 mkr. Således ljusår från de pengar som läggs på Östersunds historia.

Syftet med ett stadsmuseum är som sagt att föra ut ortens lokalhistoria till medborgarna. Museet har på så sätt en viktig roll i kulturarvsarbetet. Det kan hjälpa till att förklara dagens utveckling av lokalsamhället och fungera som ett läromedel för den yngre generationen kommunmedborgare. Museet som mötesplats och närheten till medborgarna är en viktig tillgång som måste värderas positivt även ekonomiskt av kommunledningen. När det nu inte blev något av bygget av ett nytt stadsmuseum på Jamtli måste man titta på andra vägar att utveckla stadsmuseet. Varför inte bygga en utställningspaviljong i anslutning till stadsmuseet längs Biblioteksgatan?

Storsjö Strand – gör det till en resurs för alla!

Visst ska vi utveckla Storsjö Strand men inte till ett bostadsområde för ett fåtal! Storsjö Strand är en resurs som vi kan göra till ett fritidens stråk!

Vi behöver ingen Hammarby sjöstad i Östersund. Bostäder på Storsjö Strand blir dyra att bygga av flera skäl. Markförhållandena är ett. För att få ekonomi i bostäderna så måste husen byggas på höjden, minst tre våningar, vilket skulle bli en mur svår att skåda över från stadsdelen bakom husen. Benämningen stadsvillor verkar tillkommen för att skyla över detta faktum. Hyrorna blir förmodligen ändå väldigt höga så bara ett fåtal skulle ha råd med dem. Vi har ju inte här samma lönenivå som i Stockholm. Vidare måste man av bullerskäl avskärma husen mot järnvägen. Något som både kostar extra och inte brukar vara särskilt vackert – särskilt om man skall avskärma flervåningshus. Att bygga bostäder så nära järnvägen verkar också vanskligt ur säkerhetssynpunkt.

Utveckla i stället området från Badhusparken till Minnesgärdet för fritidsändamål och på ett sätt så att området görs tillgängligt för alla, stor som liten! Stråket skall vara en promenadväg i klass med de strandpromenader som man kan finna i exempelvis städer kring Medelhavet. Förutom promenadväg och parkområde skulle Storsjö Strand kunna rymma, lekhus och lekpark, aktivitetshus för pensionärer, friluftsbad, ytterligare en småbåtshamn, kanot- och windsurfingcenter. Ja det finns säkert flera idéer på fritidsanordningar.

Förslaget att göra ett resecentrum i anslutning till centralstationen är bra. Förhoppningsvis tar det inte lika lång tid att förverkliga som det tog att få stadsbussarna att angöra stationen. Ett resecentrum med koppling till ett hotell på Storsjö Strand kan bli en succé. Men stanna inte vid det. Kombinera hotellet med en kongress- och konserthall med biutrymmen. Då skulle utsikten över sjön mot fjällen verkligen komma till sin rätt och många tillgodo! Med Medvinden utanför så tror jag att holländska turister skulle vara ett dominerande inslag i beläggningen på hotellet den delen av vintern. Det skulle året runt också kunna bli en attraktiv mötesplats för företag och organisationer väl i klass med tanken bakom Björntanden!

RUT är ett verktyg för jämställdhet!

RUT – avdraget för hushållsnära tjänster är inte minst ett viktigt verktyg i jämställdhetsarbetet. Det är inte enbart några rika som utnyttjar RUT-avdraget. Många småbarnfamiljer, där båda makarna jobbar, har kunnat få avlastning i hushållsarbetet. Oftast är det kvinnan i familjen som dragit nytt av detta. Äldre pensionärer, vilka också oftast är kvinnor, har kunnat få samma avlastning och därmed dessutom möjlighet att bo kvar hemma längre än annars. Det är  kvinnor och till stor del invandrarkvinnor, som nu får en vit arbetsinkomst i stället för att jobba svart. Det ger pensionspoäng, rättighet till sjukförsäkringsersättning och arbetslöshetsersättning. Vi hoppas att Mona Sahlin och hennes rödgröna kompisar inte vinner valet i höst och gör så att den arbetslöshetsersättningen behöver tas i anspråk. RUT-reformen har inte bara gett kvinnor jobb. Den har också lett till att vi fått flera kvinnor att starta företag inom sektorn hushållsnära tjänster. Småföretagare är helt nödvändiga för att vi ska  bibehålla och utveckla vår välfärd - något som Socialdemokraterna  aldrig tycks ha förstått. Och som Maud Olofsson utryckt: Varför skall det vara finare att lägga golv än att skura dem?